Jag lever!

Ja, just nu i alla fall. Har varit lite borta och det beror på att jag har varit dum nog att välja en utbildning som tar mitt liv som depositum när jag börjar och jag lever med den eventuellt naiva tro att jag kommer att få det tillbaka om ett par år... Men jag börjar tvivla!

Hur som helst, ville bara ta en liten paus från helvetet och skriva att även om jag inte alltid är säker på det så både andas jag och hjärtat slår, så jag kan nog i den kliniska mening kallas levande. Dessutom är hjärnaktiviteten på topp, så jo, alla folk som har koll på det säger positiva livstecken! Hurra!!

Om fyra dagar ganska precist är jag full som en gris och alla bekymmer kommer att vara bortblåsta! Lääääängtar!!