Från dålig till exceptionelt dålig dag!

Jag sprang till bussen i morse och kom närmast när den rullade in på hållplatsen. Stressad och med bankande hjärta sätter jag mig ner och förbereder mig för att sova hela vägen till Randers, när en tjej sätter sig bredvid mig och börjar prata (högt!!) med kompisen på andra sidan gången. Härifrån har min dag gått neråt.

Jag har varit med til flera spännande procedurer som läkaren inte brydde sig om att förklara för mig. Sjuksköterskorna har prioriterat deras elever och skjutit mig till sidan och läkaren har ingenting sagt, på trots av att procedurerna är LÄKARarbete och INTE sjuksköterskearbete. Jag ska veta hur man gör det, hon behöver inte veta mer än vilken kniv hon ska räcka mig!!

Dagen fortsatte med en avlyst undervisning, vilket egentligen måste räknas som dagens höjdpunkt eftersom vi gick åka hem tidigare. Jag var hemma lite i fyra, han byta kläder, packa ner datorn och hoppa på cykel till mitt första möte. Mitt under mötet får jag (via mail!) reda på att tjejen jag har nationalkoordinator posten med inte vill vara med längre, så nu ska jag fixa allt själv. Koordinationen av att skicka iväg läkarstuderande från hela Danmark till Afrika, Indien osv. Hon känner inte riktigt att hon brinner för det. Ok, ingenting att göra åt, jag ska nog fixa det själv. Mötet slutar halvsex, så jag hinner iväg till kiosken för att köpa två Samosas innan jag cyklar iväg till Hasle där jag har möte med Tjejklubben (frivilligt arbete med Ungdommens Röda Kors) kvart över sex. Jag och dom två andra tjejerna som har dykt upp väntar i en kvart innan jag kommer på att jag har datorn med och kollar mailen för att se om det har kommit några ändringar. Mötet har inställts 2 med två timmars varsel. Underbart. Bara att cykla hem igen.

Äntligen hemma får jag något konstigt infall och börjar dammsuga hela lägenheten innan jag faller ihop på soffan och kollar upp när jag ska iväg imorn.

Det visar sig att jag ska med bussen 5.57 och kommer hem 23.40, allt bara för att jag ska vara med i vakt på födselavdelningen. Hoppas verkligen ungarna kommer så jag inte bara sitter och rullar tummarna!