onsdag 14 februari 2007

Sweet little lies

Jag övervägde att inte skriva något idag. Sen funderade jag på vad jag skulle skriva. Kärleksförklaringar till någon man i framtiden? Ett självständigt, "jag behöver inte någon som ger mig blommor och cholkad, det är allt för klyshigt"-inlägg? Ja, ok, självständigt på gränsen till bittert... Kanske något mera sorgset, en ensam tjejs desperata längtan efter kärlek och romans? Nej, jag vet inte riktigt vad jag känner... Kanske lite av alla ovannämnda.


Det är inte något specielt med den här dagen, annat än att det är hjärtan lite överallt och blommorna är extra snygga och dyra... Men det påminner mig ändå om att jag inte har särskilt mycket romantik i mitt liv för tillfället. Det kanske inte skulle ha varit så irriterande om jag inte hade träffat en kille i fredags som verkade otroligt trevlig och dessutom intresserad, och som i lördags skrev att han "befinner sig mitt i en väldigt förvirrande situation just nu..." Han skrev mer, komplimanger och massa annat som får mig till att himmla med ögonen helt ofrivilligt, men kontentan var, han hade jätte trevligt i fredags och kommer att tänka på mig, men det blir inte mer. Jag fattar inte riktigt vad som hände, jag tror inte jag missförstod situationen då, men nu är jag ganska säker på att han har flickvän... Det här är inte första gången det händer, jag tror jag har nämnt det innan. Det värsta är att jag frågade, lite på skoj så klart, men jag frågade om han hade flickvän och jag trodde han sa nej, men nu när jag tänker tillbaka så sa han nog inte nej direkt, han slingrade sig bara runt frågan...


Jag är så trött på sånt här. Det är inte för att man inte kan sitta och prata med en kille utan att tro att han stöter på en, det är klart man kan! Men jag kan alltså se skillnaden på det ena och det andra! Hur svårt ska det behöva vara att ge klara signaler? Jag är inte en sån som spelar spel, jag kanske har varit det förut, eller trott att jag var det, men det är jag inte. Jag är ärlig, jag ger signaler som faktiskt går att tyda, men det verkar inte funka så bra... Jag är verkligen naiv, jag tror oftast på att det folk säger och gör representerar det dom menar och tycker. Men det kanske är meningen att man ska använda sig av spel, låtsas och kasta ur sig små vita lögner? Det kanske blir trevligare för stunden, men fan va irriterande det är efteråt! Hade han sagt att han hade flickvän så hade jag självklart blivit lite förvånad och kanske lite besviken men jag hade i det minsta inte behövt få ett sms som gör att jag känner mig som ett pucko dagen efter...


Jag vet att det är många som använder sig av spel i "dejtig-livet" eller vad man nu ska kalla det... Jag förstår att man gör det, oftast, för att man är osäker och inte vill ge för mycket av sig själv och riskera att bli sårad. Andra gånger gör man det förmodligen bara för att utnyttja situationen... Nu vänder jag mig bara till första gruppen, den andra gruppen skulle kunna ta tillfället i akt för att sitta och skämmas! Jag tycker det är omoget att uppföra sig så, att inte säga vad man egentligen känner, att låtsas som om man inte gillar en person även om man gör det, att spela svårfångad och inte svara på sms, att försöka göra andra svartsjuka genom att flörta med en helt oskyldig tredje person, ja alla såna där dumma och barnsliga saker som folk gör!


Det är nog det jag vill skriva idag, denna kärlekens dag. Sluta spela med folks känslor, vissa kanske är med på leken och fattar vad det går ut på, men andra gör inte det. Jag tror faktiskt att när det kommer till kritan så vill nog dom flesta ha lite romantik i sina liv, kalla mig naiv, men jag tror bästa sättet för att få det är att släppa lögnerna och spelen...

Inga kommentarer: