Nigeria

Jag har fortfarande inte klurat ut sång problemet, väldigt irriterande! Hade jag haft pengar skulle jag bara ha köpt en ipod... Men hade jag haft pengar så skulle så mycket ha sett så annorlunda ut.

Har blivit "bjuden med" till Nigeria i fyra veckor nästa sommar. Vi skulle jobba på ett sjukhus på förmiddagen och åka runt och se saker på eftermiddagarna. Jag vet inte hur länge jag har gått och tänkt på att jag vill iväg. Jag vill så gärna prova på att jobba på ett sånt ställe, bara för att se om det verkligen är något jag skulle kunna ägna mig åt senare. Dessutom är det nog ganska svårt att komma med Läkare utan gränser utan att ha någon som helst erfarenhet sedan innan. Jag vill så gärna så gärna åka! MEN! Som alltid så har jag inte råd just nu. Jag har aldrig råd. Det är inte ens så mycket pengar jag skulle behöva punga ut just nu, men när man inga pengar har så är enkronor dyrbara! Dessutom, om jag skulle åka iväg så är alla idéer om att sänka min kassakredit nästa år helt borta. Men det kanske det skulle vara värt... Jag vet inte. I vilket fall som helst hinner jag inte få ihop pengarna som ska betalas just nu i tid. Det måste finnas ett sätt för mig att få en hållbar ekonomi, ibland känns det verkligen som om jag har hål i plånboken, pengarna försvinner bara och jag har ingen aning om hur mycket jag har använt och till vad. Det är lite samma sak som tiden... Den försvinner också.

Jag har haft en usel dag. Hade så ont i halsen att jag hade tänkt vara lite snäll mot migsjälv och ta bussen till skolan. Men självklart tar jag på mig mina bruna stövlar och glömmer att sätta in sulorna, jag hade knappt gått tio meter innan jag kände hur det började svida och bränna i fötterna. Problemet med dom idiotiska stövlarna är att dom har blivit för stora! Jag har aldrig varit med om att stövlar har blivit för stora förr! Mina fötter kan omöjligen ha krymt, alltså måste dom på något sätt ha blivit större, säkert två nummer för stora! Visst, en sula skulle ha hjälpt, och jag har haft dom förut med tjocka strumpor på, men ändå! I vilket fall som helst så glider jag i dom, så varje steg jag tar gnider på den främre delen av foten så att när jag efter 15 väldigt långa minuter kommer fram till busshållplatsen så har jag redan fått stora blåsor på fötterna och nästan bitit hål på underläppen av att försöka få mig själv till att inte skrika av smärta vid varje steg! Fruktansvärt! Ja, jag vet inte om det framkommer tydligt men stövlarna är ganska höga också... Det slutade med att Berit åkte hem och hämtade två par skor till mig som jag fick låna (det är så underbart med en som ger en valmöjligheter även i krissituationer!). Dom åkte jag hem med men jag kan fortfarande inte gå ordentligt. Anne Sophie säger att man ska sticka hål i dom och pressa ut vattnet eftersom det är det är på grund av vattnet som trycker som det gör ont. Det gjorde jag och det var inte vatten men blod som kom ut... Hemskt hemskt hemskt!! Har aldrig upplevt något liknande!

Ska se om jag kan halta mig till sängen nu, det börjar visst bli sent... Lika bra att göra slut på den här hemska dagen så fort som möjligt!