Jag sitter i mörkret och är sur. Hur okänsliga kan folk vara? Lägga upp bilder på varma stränder, afrikanska slätter och lyckliga par på facebook! Orättvist! Jag vill också ha ett liv.
Det känns som om jag inte orkar minsta lilla set-back just nu. Jag vill så gärna plugga, vara förbered när jag kommer till undervisningen, lära mig någonting, men jag är bara så trött, hela tiden. Jag trodde att bara jag fick överstökat flytten så skulle allting börja falla på plats, men jag måste vara den mest naiva person i hela världen, för självklart är det inte så lätt. Jag måste kolla upp saker och ting med bostadsbidraget, folkeregistret, skatten, ekonomin - jobb?? Ovanpå allt det, som inte kräver särskilt mycket tid egentligen men en massa tankeverksamhet, så måste jag ha energi och koncentration till att sitta och plugga i sängen. Omöjligt!
I morgon ska M laga lite mat till mig och AS, jag ska baka något till efterrätt och har självklart glömt att kolla upp receptet så jag kan köpa ingredienserna på vägen hem i morn. På lördag ska jag till Ålborg och söndag har jag skrivit upp mig till jobb, första gången på år... och som alltid hoppas jag både på att dom ringer och inte ringer.
Känns som om jag behöver komma bort ett tag, glömma allt och bara ligga och sörja den här våren, men livet funkar ju inte så, man ska vidare och minsta spilda stund sätter en tilbaka flera dagar i planeringen. Jag vet att mitt liv är lätt jämfört med så många andras, men jag tycker det är jobbigt just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar