Igår var Alices tenta. Jag satt hela dagen och mådde illa och sneglade på telefonen. Självklart hade jag glömt att hon var färdig kl 15, jag trodde hon skulle vara klar vid 13-tiden. Så från tre minuter över ett till 15.13 då jag fick hennes sms höll jag på att spy! "Varför ringer hon inte? Varför skriver hon inte? Det här betyder att det har gått dåligt! Åh nej! Vad ska jag göra? Ska jag ringa? Ska jag låta bli? Ska jag ringa Johan? Ska jag strunta i seminariet och åka hem till henne?" När meddelandet äntligen kom rusade jag självklart ut ur auditoriet för att ringa henne och hon lät som tur är normal. Det hade gått ok, man kan ju aldrig säga helt om den är klarad eller inte, men hon hade en ok bra känsla i alla fall. Jag hoppas verkligen hon har klarat den.Nästa gång är det min tur! Hemska tanke! Nej, det kan vi inte tänka på nu...
Idag var det meningen att jag skulle ut med några av tjejerna från klassen, men jag känner inte riktigt för det. Var ute i lördags och hos Johan till jätte sent igår och så ska jag äta hos Anne Sophie imorgon så jag måste packa och städa mitt rum ikväll. Jag har bestämt mig för att bara ta en liten väska med mig, men min packlista ser lite för lång ut än så länge... så jag tror jag måste börja med att redigera lite i den. Tur att jag inte har så många julklappar med... Både Huris och mammas ska köpas i Sverige så det behöver jag som tur är inte släpa på.
Usch, jag mår illa... Vet inte ens riktigt varför... Förmodligen allt godis vi proppade i oss till seminariet idag. Damen var helt enkelt för tråkig och förvirrande. Först så trodde jag att allt vi hade gjort var fel eftersom hon gjorde uppgifterna på ett helt annat sätt än vi hade gjort dom, men så kommer hon fram till samma resultat och säger i stort sätt samma sak som vi har skrivit ner men på ett mycket mer komplicerat sätt!
Hur som helst så fick jag svara på några frågor och förklara några uppgifter så de
t var ok. Jag tycker verkligen det är jätte tråkigt att ingen vågar säga något! Jag förstår att vi är många och att det kanske inte är så kul att säga något fel i ett helt fyllt auditorium, men det är verkligen inte många som sitter med alla rätt!! Jag försöker att svara på något till varje lektion mest för att jag själv tycker att det är dumt att andra inte säger något och då måste jag ju själv våga säga något! Men också för att jag använder det lite som en träning i att inte vara så blyg och våga säga något som är fel. Inte för att jag är specielt blyg, men ändå! Dessutom vet jag själv att jag har ganska bra koll på njurarna så även om jag svarar fel på något känner jag mig inte dum för det, jag menar, alla kan missförstå något och i det minsta så vet jag ju efteråt att det är fel. Äsch, jag blev bara irriterad idag på folk som sitter och säger svaret till den som sitter bredvid men som inte vågar säga det högt! Barnsligt! Kommer inte ens ihåg att folk har varit så på gymnasiet, men där hade man ju inte heller föreläsningar med 180 personer...Nej, nu måste jag sätta igång med packningen! Hoppas verkligen jag kan få med mig allt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar